Men nu har jag bestämt mig för att ta det lite som terapi och skriva ner alltsammans..
Det jag inser ju äldre man blir är att äkta vänskap inte växer på träd, jag har en del vänner såkallade äkta vänner som jag alltid vet finns där oavsett vad som händer.
Nu har det hänt en sak med en av mina vänner som skulle vara min bästa vän, men som anser sig att vi två har glidit ifrån varandra, att "bästa vän" stadiet är förbi..
Min fråga som jag ställer mig är då? Kan BÄSTA vänner glida ifrån varandra? Mitt svar är iallafall nej, jag anser också att man missbrukat ordet och innbörden av att vara bästa vänner!
Visst man kan glida ifrån varandra och inte ha lika mycket kontakt för en stund, men man finns ju ändå där för varandra!!
Jag har några äkta, bästa vänner som jag inte har kontakt med varje dag, varje vecka eller varje månad. Men jag vet att hon finns där, att jag kan ringa om det är något, eller bara för att höra hur det är. När vi träffas så är det som om vi aldrig, aldrig varit ifrån varandra en enda sekund av vårat liv.. = Äkta vänskap!
Åter till den vän som jag nu förlorat, för det är så det känns.. Var vi verkligen bästa vänner? Eller trodde vi bara det i vår vildaste fantasi? Det var bra då liksom? Så himla konstigt för vi gjorde precis allt som bästa vänner gör, STÄLLER UPP för varandra, FINNS DÄR för varandra..
Kände denna sk. vän att hon var tvungen att erbjuda sig att jag fick bo där bara för att jag ställde upp för henne när det krisade? När var jag så blind att jag inte märkte att vi gleeeed ifrån varandra? När märkte jag inte att det var "jag o Sofia" på krogen och "pip 0 pip" på krogen som hon så fint uttryckte det.. Vad fan har det med våran vänskap och göra vilken man hänger ihop med på krogen.. Jag är förvirrad, och oerhört ledsen.. Hur kan jag vara så korkad och inte inse att vänskapen bara kan ta slut?
Min fråga till henne för ett par dagar sen var:
- Tycker inte du det känns konstigt att vi inte har kontakt längre?
- Hennes svar blev, nej det tycker jag inte.
Då har vi inte haft kontakt sedan i slutet på augusti och det är mitten på oktober nu..
Vi är två stycken som hittade varandra i slutet på gymnasiet, blev super bra kompisar, visste allt om varandra, har haft fruktansvärt roligt tillsammans och en äkta vän som jag kunde lita på!
När jag fick det där svaret insåg jag verkligen att hon har rätt, vi har glidit ifrån varandra och vi "tänker" inte likadant längre.. Är man äkta vänner, och har haft kontakt ofta (flertal gånger i veckan) och helt plötsligt inte har det, och det inte känns konstigt då är det ingen VÄN enligt mig.
Eftersom jag har en nystart i livet och orkar inte med sådant där längre, så inser jag och vet att jag klarar mig utan sådana där människor. Ingenting jag vill veta av eller vara i kontakt med!
Så efter detta inlägg lägger jag inte ner energi på dom som inte tycker att jag betyder mer för dem än vad de visar.. Utan lägger bara ner energi på de som betyder mest!
Efter det här så inser jag att jag måste uppskatta och ta vara på de vänner jag har, visa dem att de är betydelsefulla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar